Året 2015

Året 2015

Tillbakablick…
Ja jag vet att man skall se framåt…
MEN…

2015 Blev ett år med berg och djupa dalar.
Som dom flesta år, faktiskt.
Men jag/vi hade haft ett skit tufft 2014 så jag tänkte mig ett lugnt
2015 där vi skulle få bara vara och ta hand om varandra.
Slippa sjukhus, begravningar och jobbiga saker…
Men livet är tuffare än så.
2015 blev ett bra år på många sett.
Absolut.
Men blev inte riktigt som jag hoppats på.
Jag har en fantastik familj och tillsammans är vi starka.
Jag har bra vänner som är guld värda.
Jag har ett fantastisk jobb som jag älskar.
Och som jag har förmånen att sköta hemifrån
på den tid på dygnet som passar mig bäst för dagen/natten.
Spelar ingen roll om man är rödgråten eller inte orkar klä sig fint en dag.
Det funkar ändå.
Tack alla som shoppar hos mig och hjälper mig framåt i min dröm.
Utan kunder ingen webbshop.

Jag är en positiv människa men ibland måste man få tycka att saker och ting är skitjobbiga.
Att ”det blir som man tänker” är ju inte alltid sant.
Allt styr man INTE över.
Men sedan kan man ju hantera svåra saker på olika sätt.
Bland det tuffaste en människa ska hantera är nog att se sina barn (stora som små) vara sjuka.
Att behöva besöka/bo med dom sjukhus dag ut och dag in och vänta på att det skall vända.
Ovissheten innan man får grepp på vad det är eller hur sjukdomen skall hanteras.
För varje ny dag, för varje ny medicin, för varje ny undersökning
tänd ett litet hopp att nu
nu vänder det.
Jag är inte en bitter människa jag vill bara att alla i min familj skall få vara friska.

För 20 år sedan fick vår dotter diabetes 12 år gammal.
som vi inte kunde något om då.
Det var omtumlande.
Den sommaren var tuff.

I år fick vår son (25 år) Chrons sjukdom, en kronisk tarmsjukdom
som vi inte kunde något om.
Inte ens hört talas om.
Och det har varit jätte jobbig och är jätte jobbigt då han inte har svarat bra på någon medicin.
Men han/vi kämpar på.
Att behöva se sina barn nerbäddade i en sjukhussäng
med massor med slangar så trötta och matta
att dom inte orkar gå för egen maskin skulle inge förälder behöva göra.
Nu har han dock varit hemma i sitt och vårt hem den mesta delen av året.
Men han har varit/är sjuk, jättesjuk och än har det inte riktigt vänt
även om han är mycket mycket bättre.
Medicinerna vill inte riktigt.
Men jag vill att han skall orka vara som förut…
Orka jobba
Orka träna
Orka umgås med sina vänner….

Han är en krigare (som alla våra barn) så han kommer att fixa det:
Men jag vill det ska hända nu..

När det blir så här så betyder andra saker inte så mycket…
Artos i fötterna, lite kölar här och där, blodproppar, avslitna korsband
och annat smått och gott kommer i skymundan.
Och att vi inte hann att måla om huset och alla annat som vi inte han med spelar ingen roll.
Det kommer fler dagar.

Nu blickar vi framåt..
Nu ser jag fram emot ett fantastisk 2016 tillsamman med min familj,
mina 2 underbara hundar, mina vänner
och alla fantastiska kunder.

Var rädd om er och ta inget för givet.

Massor av kramar
Gunilla